| Om du har för mycket rymd måste du hitta något att förhålla dig till, en längtan till närhet en visshet om att på det viset blir jaget jag. Orden blir som skulpturer. mina tankar växer. Några nedslag på tangentbordet återspeglar mina tankar. Vem är jag, du är något jag inte vet men vill veta. Står mittemellan inuti det som är. Om du tänker att du vill kännas, känns du då. En av mina stora sorger är när John Lennon blev skjuten, en del av min historia tog slut. Velvet Underground, droger, vilka vackra ansikten, döden, du luktar så gott, Nico du kan aldrig dö. Marlene Dietrich une cigarette ett par vackra läppar, kommer inte ihåg när jag såg det första gången, det är bara ett vackert minne som när vi älskade första gången så nära så naket som om det ögonblicket inte fanns, så bara du & jag som det någonsin kan bli. En gata som jag inte minns namnet på en egentligen vanlig eftermiddag men du är där, var är du nu, minns ditt ansikte men inga ord bara en varm skugga. Nu är du här hos mig, det visste jag inte då. En varm kind en hand i min hand. och det som hände var att vi såg ”Himmel över Berlin” i Berlin på tyska, vi begrep ingenting men fattade allt. Vi blev änglar, vi ägde världen. Där i städernas stad ett café i gryningen, mocka bitte, våra själar smälte samman. Finns du där lika mycket som jag. Wim Wenders, Fassbinder, ligger liksom utsträckt raklång i en gränd med alla dofter parkerade i hjärtat. som att vakna upp en sommarmorgon i Central Park, New York utan pengar. Bronx, Gordon Matta-Clark building cutout, Robert Smithson Asphalt Rundown, Marvel Comics, en psykosocial revolution. Eva Hesse bränner sönder mitt rum. Nu är jag naken och du vet om det. |
